lördag 30 mars 2013

Money, money, money

Igår kväll upptäckte jag plötsligt att jag den här månaden redan gått back 700 kronor. Jag var och skulle köpa lim & tejp när köpet nekades. Inte förrän jag gick in på banken via min mobil, kunde jag förstå att jag faktiskt var helt pank (undantaget 24 kronor då).*

Jag blev gråtfärdig. Det finns nästan inget som får mig att få panik så lätt och mycket som att inte ha pengar. Partnern & jag var för en gångs skull på väg ut på krogen, och detta blev en stämningsdödare utan dess like. Jag hade ju inte råd med nånting. Det slutade med att hen ofrivilligt fick bjuda mig på hela kvällen. 

Och visst, jag har ett litet sparkonto som jag nu fick ta pengar ifrån. Vissa skulle då säga att jag inte är ett dugg fattig, eller ens pank, men det där sparkontot är mitt nödkonto som jag mycket ogärna tar pengar från. Varför? För att jag inte har en aning om var jag får pengar ifrån om ett halvår. Om/när min läkare eller Försäkringskassan nekar mig pengar måste jag ha nåt att luta tillbaka mig på för åtminstone en månad. Sakta men säkert naggas dock de där sparpengarna ner till knappt det. 

Så nu blir det köpstopp på allt. Allt. Ingen kaffe med vänner. Inga presenter. Ingen lyxmat. Inget av allt det som gör vardagen värd att stå ut med. Vi får väl se hur det kommer att gå.


*Tack och lov så dras det automatiskt pengar varje månad för mat och hushållskostnader såsom el, försäkring, kattmat etc så jag kommer iaf kunna äta mig mätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar