söndag 12 maj 2013

Bok: När någon tar sitt liv

I helgen har jag snabbläst Alfred Skogbergs bok När någon tar sitt liv - tragedierna vi kan förhindra. Det är faktiskt en lättillgänglig skrift med en tydlig agenda: att synliggöra allt det samhälle kan och bör göra för att förhindra suicid. För det är det tydliga budskapet: att vi behöver satsa en massa resurser på suicidprevention, för så här får det inte fortsätta. 

Visste du till exempel att trafikforskningen i Sverige får kosta 100-150 miljoner kronor, medan suicidprevention får ynka tre miljoner kronor? Detta trots att 300-400 personer dör i trafiken varje år, medan 1300-1500 dör i suicid. Båda har en nollvision, men nollvisionen för självmord kom först 2007, på initiativ från ministern Maria Larsson. (Och sen dess har det inte hänt så mycket som borde ha hänt, enligt mig.)

Den ekonomiska faktan kring suicid och suicidförsök är ännu mer intressant om en vill kunna argumentera för en starkt utökad suicidprevention. Alla suicid och -försök kostar nämligen samhället 5,5 miljarder kronor per år, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Därför finns det starka ekonomiska incitament (om inte de etiska eller humana räcker) för samhället att förebygga suicid. Faktum är att ett enda hindrat suicid berättigar en preventiv utgift på 18,68 miljoner kronor! För de pengarna kan vi få en massa prevention.

Jag tror att vi behöver börja på nivån att upplysa allmänheten om att de myter som finns kring suicid är just myter; att det visst är viktigt att förhindra ett självmordsförsök. Om vi kan få både privatpersoner och människor i professionell ställning att inse att ett suicid är ett misslyckande som det är vår skyldighet att (försöka) förhindra, tror jag att mycket är vunnet. Då kommer vi börja fråga oss hur vi ska agera för att behålla människor i livet.

Visst är ämnet tungt men för mig känns det bra att få både statistik och andra fakta som stödjer min tes att suicid absolut går att förhindra. Samtidigt får jag klart för mig hur sorgligt det är med alla dessa människor som inte hade behövt dö. För de hade faktiskt inte behövt göra det. Fatta. Tanken svindlar...

Så läs den här boken. Den ger hopp samtidigt som den skoningslöst levererar fakta som visar hur lite vi som samhälle satsar på de som mår så dåligt att de inte vill leva längre. Det är en ögonöppnare som jag tror att vi måste ställas inför.  
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar